Banankrigen inföll sig straxt före Kaninus den Förstes bortgång. Det var ett stort krig mellan Tjenas apor och Tant Madams får. Anledningen var chokladbananer. Uralaporna kämpade därför att dom är goda, fåren för att kunna jävlas med aporna.

Röran började när Admiral Sääl ledde 20 000 tungt beväpnade får över Fårfloden och besatte Titta på den där! Örjan Bananöga uppbådade då en milis från ruinerna utav Gambatradon där det råkar bo ett gäng uralapor. Sääl och Örjan drabbade samman utanför Titta på den där! Ett slag som Sääl vann på grund utav 5000 stödtrupper i form utav svarta får anslöt sig under kommendant Bäääs befäl. Sedan så kom det 30 000 får förstärkningar från Fårien som tvådubblade Sääls styrkor. Då insåg Tjena faran och ingrep med den officiella Ap-armén som även förstärktes utav lokala miliser som avträdde soldater till armén. Tjena krossade Sääl-styrkan men fick då reda på att fyra likstora offensiver inom ett par dygn skulle angripa delar utav landet. Tjena kallade allmän värnplikt och splittrade sina styrkor. Han spred ut dom över hela Norska Uralbergen för att kunna försvara landet mot fåren. I väst höll hans försvar men styrkorna söderut krossade allt motstånd och hotade att förenas med en utav dom västra styrkorna. Tjena tog alla soldater han kunde avvara och samlade dom i Gürglingen. Dom två får-armérna anföll honom från båda hållen men Tjenas styrkor var uthålliga och lyckade hålla motståndarna isär för tre dagar innan fåren bröt igenom. Men då kom Ralphmond, Tjenas vän, med en esmeralda och hjälpte Tjena. En del desperata Ap-miliser inhandlade vapen från Normandej-kaninerna vilket då endast fick bli mjölsäckar och pennor.

Efteråt så följde ett långtråkigt utnötningskrig. Ap-miliser knallade runt och anföll får och fåren plundrade och stampade på chokladbananer. Fram till slaget vid Lyxemburg. Där så drabbade båda sidors alla trupper samman och krigade 24/7. Ett dödläge uppstod och med den en bananätartävling. Tjena mot Sääl. Tjena vann och vann därmed kriget. Detta är känt som Den Västra Melonistiska Avgörelsen.

Banankrigen var ett synnerligt mystiskt krig eftersom att ingen alls dog i det, men många blev dödligt sårade. Många tror och somliga vet att det egentligen var så att hela kriget var en illusion för dom inblandade och att soldaterna bara trodde att dom blev sårade medan samtidigt som sjukvårdare också trodde det. Egentligen så satt VARENDA inblandad i en gungstol, invaggad i en mystisk trance.

Se även: Normandej